Vad är reumatoid artrit (RA)?

Hur vanlig är sjukdomen RA?

Idag lever ca 0,5 - 1% av Sveriges vuxna befolkning med reumatoid artrit. Det är den vanligaste av de reumatiska sjukdomarna. Man kan drabbas när som helst i livet, men sjukdomen debuterar vanligen hos personer som är mellan 45 och 65 år och den är vanligare hos kvinnor än män. RA är till viss del en ärftlig sjukdom och i kombination med vissa miljöfaktorer som till exempel rökning så ökar risken för att insjukna kraftigt. Alla som har anlag för RA utvecklar dock inte sjukdomen. 

Vad händer i kroppen när man har RA?

Immunförsvaret är till för att skydda kroppen mot sjukdomar. Vid RA börjar immunförsvaret att angripa kroppens egna vävnader. När de vita blodkropparna, som i vanliga fall angriper virus och andra främmande ämnen, istället går till attack på leder och senor, blir dessa inflammerade. 

Vilka är symtomen vid reumatoid artrit?

Inflammationen gör att leden blir svullen och öm och vanliga symtom är smärta och stelhet i leder. Ett vanligt debutsymtom är att man får smärta i små leder, i fingrar och tår och typiskt för RA är att man främst känner sig stel på morgonen. Till skillnad från psoriasisartrit så sitter RA symmetriskt, vilket betyder att man till exempel kan få ledinflammation i båda handlederna och båda knäna, inte bara i den högra eller den vänstra. Efter en tids sjukdom kan de drabbade lederna stelna och ändra form. Det kan bildas felställningar vilket, precis som det låter, innebär att benet ställer sig fel. Det sker oftast i händerna och kan innebära att man kan få svårt att röra på dem. RA innebär inte bara inflammation av lederna, utan påverkar hela kroppen. Exempelvis kan man få inflammation i lungsäcken, hjärtsäcken, och blodkärlen. På grund av inflammationen känner man ofta en trötthet som är svår att vila bort, så kallad fatigue.

Vad finns det för behandlingar?

Det går inte att bota reumatoid atrit. Men med rätt behandling kan inflammationen dämpas och smärtan lindras. Obehandlad RA kan i längden ge permanenta skador på leder, det är därför viktigt att få en diagnos tidigt. Ta hjälp från din läkare och sjukgymnast för att hitta rätt behandling för just dig.

Behandling sker utifrån svårighetsgrad. Antingen med antiinflammatoriska läkemedel, kortisoninjektioner, biologiska läkemedel eller antireumatiska läkemedel som tas i form av injektion eller tabletter. I vissa fall opererar man för att lindra smärta eller förebygga felställningar i leder. 

Även egen träning är en viktig del av behandlingen. Du kan till exempel få hjälp av en fysioterapeut, och få smarta tips på träningsövningar som du kan göra hemma.

Många upplever att det är svårt att ta upp problematik kring nedstämdhet. Det är viktigt att komma ihåg att det finns hjälp att få – tveka inte att be om den. Det finns även mycket stöd att få från patientförbunden. Att få diagnosen idag innebär inte samma sak som för 20 år sedan, eftersom nya biologiska och icke-biologiska läkemedel har gjort det möjligt för patienter att i stort sett leva ett normalt liv.