Vad är psoriasisartrit (PsA)?
Psoriasisartit (PsA) är en kronisk ledinflammation som ofta sätter sig på rygg, armbågar, knän och fotleder. Den kan också sätta sig på ryggslutet eller i mindre leder i fingrar och tår. Liksom hudsjukdomen psoriasis är psoriasisartrit en systemsjukdom. Det vanligaste är att sjukdomen endast ger lättare besvär och de flesta med psoriasisartrit kan leva och jobba som vanligt, men en svårare form av sjukdomen innebär att flera leder påverkas samtidigt och kan ge funktionsnedsättningar.
Sjukdomen kan drabba en när som helst i livet men debuterar ofta i åldern 30 till 55 år. Det finns tecken som tyder på att sjukdomen till viss del är ärftlig. Om man har hudsjukdomen psoriasis är risken att drabbas av psoriasisartrit ungefär 10-45 procent. Det är en stark koppling mellan sjukdomarna och 90% av de som har psoriasisartrit har även psoriasis.
Vad händer i kroppen när man har PsA?
Både hud- och ledbesvären beror på inflammatoriska processer i kroppen som en följd av att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader.
Vilka är symtomen vid PsA?
Vanliga symtom på psoriasisartrit är att man känner smärta i leder både vid rörelse och vila. Man kan även drabbas av ömhet och svullnad och en nattlig stelhet som kan ge en störd sömn. På grund av inflammationen känner man ofta en trötthet som är svår att vila bort, så kallad fatigue. Ett vanligt debutsymtom är att fingrar och tår svullnar. Till skillnad från reumatoid artrit så är utbredningen av ledinflammationen vid psoriasisartrit oftast assymetrisk - om man exempelvis får en ledinflammation i högra handleden brukar man inte få det i den vänstra. Psoriasisartrit är förknippat med olika typer av samsjuklighet, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar. Var därför noggrann med att ta upp alla dina besvär med din doktor.
Vad finns det för behandlingar?
Det går inte att bota psoriasisartrit, men med rätt behandling kan man bromsa sjukdomsprocessen, och lindra smärtan. Obehandlad psoriasisartrit kan ge permanenta skador på leder så det är därför viktigt att få en diagnos tidigt för att kunna starta behandling
Behandling sker utifrån svårighetsgrad. Antingen med antiinflammatoriska läkemedel, kortisoninjektioner eller antireumatiska läkemedel i form av injektion eller tablett. Fysisk träning är också en viktig del av behandlingen. Man kan till exempel få hjälp av en fysioterapeut, och få smarta tips på stretch-och träningsövningar som man kan göra själv hemma. Det är också viktigt att hålla en hälsosam vikt.
Många upplever att det är svårt att ta upp problematik kring nedstämdhet. Det är viktigt att komma ihåg att det finns hjälp att få – tveka inte att be om den. Det finns även mycket stöd att få från patientförbunden. Att få diagnosen idag innebär inte samma sak som för 20 år sedan, eftersom nya biologiska och icke-biologiska läkemedel har gjort det möjligt för patienter att i stort sett leva ett normalt liv.