Vaccinationer vid reumatiska sjukdomar

Forskning visar att patienter med reumatism inte vaccinerar sig i samma utsträckning som andra grupper i samhället. Bland annat att bara cirka 10 procent i livet vaccinerar sig mot pneumokocker, som bland annat kan orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och öroninflammation.

– Många verkar tro att vaccinet kan påverka deras sjukdom negativt, eller att det inte alls skulle vara verksamt på grund av deras reumatiska sjukdom. Vissa har tyvärr inte fått tillräcklig information om att de behöver vaccineras, säger Meliha C Kapetanovic, överläkare och forskare i reumatologiska sjukdomar vid Lunds universitet. Hon har studerat hur vaccinationssvar påverkas av olika antireumatiska läkemedel.

Det är bra om du pratar med din läkare om ditt personliga behov av vaccinationer direkt efter att du har fått en diagnos.  Då kan du också få rekommendation om vaccinationer för dina närstående. Ta reda på vilka vaccinationsskydd du redan har. Behandlande läkare bör noggrant väga för- och nackdelar med vaccination i varje enskilt patientfall med inflammatorisk reumatisk sjukdom. Berätta gärna för läkaren om problem, sjukdomsskov och biverkningar vid tidigare vaccinationer.

På internet finns mängder med information om vaccinationer, men informationen är sällan saklig och ofta är det vaccinationsmotståndare som ligger bakom stor del av informationen.  

Reumatoid artrit (RA) och andra inflammatoriska reumatiska sjukdomar kan försvaga kroppens immunförsvar. Ibland kan läkemedelsbehandlingen av dessa sjukdomar också ha samma effekt. Då kan vanliga infektionssjukdomar drabba hårdare, och därför är vaccinationer viktiga för patienter med reumatism. För patienter med reumatism med svåra symtom och nedsatt kondition kan till exempel influensa vara livshotande.

Kvinna får vaccinspruta i armen

Läkemedel som försvagar immunförsvaret

Läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret kallas immunsuppressiv. Vid reumatiska sjukdomar anses följande läkemedelsbehandlingar vara immunsuppressiva:
*  Biologiska läkemedel
*  Januskinashämmare 
*  Kortisonbehandling i stora doser 

Till immunsuppressiv behandling räknas inte små kortisondoser eller kortisoninjektioner i leder. 

Två typer av vaccin

Det finns två typer av vaccin, levande försvagade vaccin och inaktiverade vaccin. 

Levande vaccin

Levande försvagade vacciner bör undvikas under pågående antireumatisk läkemedelsbehandling. Eftersom dessa vaccin innehåller levande virus eller bakterier kan de i vissa fall ge upphov till allvarliga infektioner hos personer som har antireumatisk läkemedelsbehandling. Risken beror på typ av behandling.
 
Därför anser man att vaccin mot följande infektionssjukdomar som regel inte ska ges:

•    Herpes zoster (bältros). Ett nytt icke-levande vaccin mot bältros som kan användas till patienter med reumatisk sjukdom
•    Vattkoppor
•    Gula febern
•    Tyfoid
•    Tuberkolos (BCG)

Det kan finnas undantagsfall men ordination bör i sådana fall göras av infektionsläkare och reumatolog. 

Icke levande vaccin kan ges till de allra flesta

Vacciner som inte innehåller levande virus/bakterier kan ges oavsett vilket läkemedel du behandlas med. Den här typen av vacciner används åtminstone mot följande infektionssjukdomar:

•    Influensa 
•    PDT eller DT-booster (kikhosta, difteri, stelkramp).
•    Haemophilus influenzae, en bakterie som kan ge infektioner i de övre luftvägarna, till      exempel bihåleinflammation, öroninflammation och ibland lunginflammation
•    Pneumokocker 
•    Hepatit (A och B) 
•    Polio
•    Papillomvirus 
•    TBE 
•    Meningokock 
•    Kolera 
•    Mjältbrand 
•    Rabies 
•    Tyfus 

Skyddet mot difteri och stelkramp ska förstärkas med 10 års mellanrum hos alla patienter med reumatoid artrit (RA). Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och är gratis för alla.

Cytostatika som används för behandling av reumatiska sjukdomar utgör inget hinder för vaccinering, utan jämställs med vanliga läkemedel.

Behöver man göra uppehåll med behandlingen vid vaccinering? 

I de flesta fall kan vaccination med inaktiverat vaccin ges under pågående behandling med antireumatiska läkemedel. Det är en fördel att ge vaccinet när sjukdomen är stabil och under god kontroll. Generella rekommendationen är därför att ge vaccin under pågående läkemedelsbehandling.

Kvnna ligger i en hängmatta på en tropisk strand

Vaccin vid utlandsresor

Kontrollera med vaccinationscentralen vilka vaccin som är aktuella i de länder du planerar besöka. 

Du kan ta vacciner som rekommenderas, förutom levande försvagade vaccin, till exempel Gula febern. Vissa länder kräver vaccination för att skydda sin egen befolkning mot Gula febern. Observera att du i så fall kan få ett intyg från din reumatolog som intygar att du av medicinska orsaker inte ska vaccineras mot Gula febern.
 
Om resan innebär en ökad risk för att bli smittad med Gula febern, vilket framförallt gäller vid längre resor i tropiska områden i Afrika eller Sydamerika, kan ett uppehåll med antireumatisk medicinering diskuteras med din behandlande läkare.

TBE-vaccin

TBE-vaccin rekommenderas till alla som vistas i områden där TBE förekommer. 

Riskområden för TBE  i Sverige:

•    Stockholms, Uppsalas och Södermanlands kusttrakter    
•    De centrala och östra delarna av Mälarregionen
•    Kustområdet från Uppland ner till Kalmar
•    Runt Vänern
•    Väster och söder om Vättern
•    En hel del fall har även påträffats i Blekinge, Skåne och Västra Götaland samt Norrland

Se aktuell karta över riskområden på fästing.nu

Riskområden för TBE utomlands:

•    Centraleuropa  
•    De baltiska länderna
•    Åland
•    Ryssland

Influensa

Influensavaccin och pneumokockvaccin rekommenderas starkt till alla med antireumatisk behandling. Det gäller särskilt vid samtidig hjärt-, kärl- eller lungsjukdom.

Säsongsinfluensavaccin erbjuds varje år. Vaccinet är gratis för patienter med reumatism och deras närstående. De internationella och svenska rekommendationerna om inflluensavaccinering uppdateras varje år. Därför är det bra om du som patient kontaktar din reumatologmottagning för att höra vad som gäller.  

Normalt tar det cirka två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet, och effekten varar i ungefär sex till nio månader. Det finns visst stöd för att en extra så kallad boosterdos av influensavaccin till patienter med inflammatorisk reumatisk sjukdom (IRS) kan ge ett bättre antikroppssvar. Inför varje influensasäsong anger WHO (World Health Organization) och Folkhälsomyndigheten om en extra boosterdos ska rekommenderas till riskpatienter.

Pneumokockvaccin

Pneumokockvacciner för vuxna patienter med reumatism ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet. Om vårdenheten inte erbjuder vaccinationerna, måste patienten betala dem själv, men det kan i vissa fall göras undantag så rådfråga din reumatologmottagning. 

Personer med reumatism kan behöva vaccinera sig oftare mot pneumokocker. Den som behandlas med cytostatika eller biologiska medel mot Reumatoid artrit (RA) svarar inte lika bra på vaccin mot pneumokocker som friska individer. Därför kan de här patienterna behöva vaccineras på nytt, tidigare än fem år efter första vaccinationen.

HPV (humant papillomvirus)

HPV-vaccin rekommenderas till alla yngre kvinnor. I Sverige erbjuds HPV-vaccin inom det allmänna vaccinationsprogrammet till flickor i årskurs 5 eller 6, med möjlighet till kompletterande vaccination upp till 18 års ålder. HPV-vaccin ingår i högkostnadsskyddet för kvinnor upp till 26 års ålder. Alla HPV-vacciner skyddar mot HPV typ 16 och 18.

Covid-19-vaccin

En reumatisk sjukdom, eller dess behandling, är inget hinder för vaccination mot covid-19. De vacciner som i nuläget är tillgängliga för vaccination mot covid-19 är inte levande vaccin. 

Reumatisk sjukdom, och dess behandling, utgör inte risk för en svår covid-19-infektion. Därför är patienter med reumatisk sjukdom inte en prioriterad grupp för vaccinering mot sjukdomen. Däremot kan personer med reumatisk sjukdom ingå i en riskgrupp på grund av andra faktorer eller andra sjukdomar, se Folkhälsomyndighetens hemsida.

Patienter som behandlas med monoklonal anti-CD20 antikropp ska vänta i 4 månader efter given behandling innan vaccination mot covid-19. Bedömningen är att 4 månader är kortaste tiden som det är meningsfullt att ge covid-19-vaccin efter behandling med monoklonal anti-CD20 antikropp. Om man kan vänta längre blir effekten ännu bättre.

Behandlingen med monoklonal anti-CD20 antikropp kan återupptas tidigast 2 veckor efter sista boosterdosen av COVID-19-vaccin.

Publicerad 2021-03-21 | Ändrad 2021-04-28
PP-INP-SWE-0147 Feb 2021