Fötter och reumatism

Inflammatoriska ledsjukdomar, speciellt RA och Psoriasisartrit, ger ofta besvär i små leder i fötter och händer. Två tredjedelar upplever smärtor i foten dagligen, mest i vristerna, trampdynan och tårna. 

De som debuterade med sin sjukdom för 15–20 år sedan kommer ha större besvär med fötterna än en person som får sin diagnos idag. Det beror på att de biologiska medicinerna hela tiden blir bättre och man kan medicinera på ett helt annat sätt idag än vad man kunde tidigare. Men för dig som har problem med fötterna finns bra hjälp. Här får du veta vad du kan göra själv, och vart du kan vända dig för att få rätt hjälpmedel. 

Barfota fötter på trägolv.

Inflammationen kan leda till att brosk och benytan i fötterna förstörs och att lederna stelnar. Men också till att de strukturer som stöder benets ställning (ledkapslar, ledband, senor och muskler) försvagas och att fotens leder kan bli överrörliga.  

Kroppen är en helhet. Om du använder dina fötter på fel sätt tar ofta knän, höfter eller rygg stryk. Smärta i foten kan påverka fotens hållning och det kan i sin tur orsaka förändringar i benens, höfternas och ryggens ställning och rörelser. Ett fotfel för ofta med sig en snedbelastning som kroppen tvingas kompensera, och du kan uppleva onödig smärta i andra delar av kroppen. 

De vanligaste förändringarna i fötterna är att trampdynan breder ut sig, snedställning av stortån (hallux valgus*), hammartår* och ibland att hälbenet vrids. 

* Hallux valgus innebär att stortån vänder sig emot de andra tårna.

* Hammartå innebär att tårna böjs från bas- eller ytterleden eller båda två.  

Båda kan drabba även den som inte har en inflammatorisk sjukdom. 

Dessa orsakar ofta också ytterligare problem, till exempel förhårdnader, liktornar eller sår, som kan förvärra smärtan och öka svårigheten att hitta passande skor.   

De här förändringarna i foten och de problem och begränsningar i det dagliga livet som de medför kan förebyggas och fördröjas genom regelbundna besök hos en registrerad fotvårdare eller fotterapeut. De kan:

• lära dig egenvård av fötterna 

• sköta om dina hud- och nagelproblem 

• öka fotledernas rörelseomfång med hjälp av manuell terapi 

• lära ut fotgymnastik  

• tillverka uträtare och skydd av silikon för felställda tår  

• tillverka dämpare av filt för att få bort värk i häl och fotdyna 

• tillverka individuella stödsulor • hjälpa till att hitta lämpliga skor 

Välj rätt skor

Om du har ledgångsreumatism har du rätt att få rabatt på kostnader för skor och inlägg som du köper via en ortopedteknisk verkstad. Men alla måste inte ha specialskor, utan många hittar lämpliga och snygga skor själva. Gärna efter konsultation hos en sjukgymnast eller ortopedtekniker, som kan ge en ordination om vilken typ av uppbyggnad och stötdämpning dina skor bör ha.

Skomakare kan forma om och tänja ut skor. Men diskutera först gärna förändringarna med din reumatologmottagning.

Ingen fot är den andra lik, och vi belastar våra fötter på högst individuella sätt. 

Eftersom foten sträcks ut när man går, bör skorna vara tillräckligt långa, 1 cm längre än foten - gärna ännu lite längre om du vill få plats med fotbädd eller specialsula. 

Om du har inflammation och stelhet i stortåns grundled ska du ta det litet försiktigt med frånskjutet i steget. Välj en sko med rundad och bred framdel, där främre delen av skon inte behöver böjas uppåt i steget. Den typen finns hos många så kallade walkingskor. Fråga gärna en sjukgymnast vilka typer av skor som är lämpliga för dig.

Vill du ha skor med klack - välj en modell där klackhöjden inte är högre än att kroppstyngden fortfarande kan vila på hälen. Fotens framvalv är inte konstruerat för att bära hela kroppsvikten. Två till fyra centimeter kan vara lagom höjd på klacken.

Oavsett skomodell kan en stadig hälkappa hålla foten i en lämplig ställning, och förhindrar onödiga rörelser i sidled.  

Skor med snören

Tänk på att det kan vara en bra idé att ha skor med snörnig om det är så att dina fötter har lätt för att svälla.

Om förändringar i fingrarnas leder gör det svårt att knyta skor kan du skaffa snabbsnörade skosnören, det finns att köpa i till exempel sportaffärer eller hos skomakare. Det finns också bra skor med kardborreband.

Fotbäddar kan göra stor skillnad 

Om du har mycket ont i dina fötter och om du känner att fotvalven sjunkit ner, kan du boka tid hos en fysioterapeut eller medicinsk fotvårdsspecialist och hos en ortopedtekniker. 

En fotbädd, eller skoinlägg i skon, formad efter en avgjutning av foten i vila och utan belastning kan göra stor skillnad. Inläggen ger stöd till hålfoten, hälkudden, fotens sida och främre fotvalv. Fotbädden kan avlasta smärtande strukturer och justera exempelvis vinkeln i knäna. Ofta gör fotbädden att smärtan minskar eller försvinner snabbt, men det kan ibland också ta längre tid, särskilt om problemen funnits länge.

Om du har fått sådana inlägg ska du helst använda dem i alla skor - även i tofflorna hemma. Många brukar be om ett par bredare och kraftigare inlägg för promenad och sport, och ett par nättare som kan användas i inneskor.  

Det kan kännas ovant med fotbäddar första tiden, men de flesta ortopedtekniker har tre månaders gratis justering.

Inläggen brukar hålla ungefär ett och ett halvt år – lite beroende på hur tung du är och hur mycket du använder dem. Du bör med jämna mellanrum kontrollera att inläggen fungerar som de bör, eftersom de förändringar som den reumatiska sjukdomen ger kan ändras. 

Med remiss från reumatologläkare har du stor chans att få dessa fotbäddar/skoinlägg gratis. Det skiljer sig däremot en del mellan olika regioner i landet.

Tåskydd och tåuträtare 

Både apotek och en del skomakare säljer skydd och uträtare för fötter och tår. Men om du använder skydd som har fel storlek eller form kan de göra mera skada än nytta. Säkrast är att rådgöra med din reumatologmottagning eller fotterapeut.

Naglarna 

Det är inte ovanligt med nageltrång vid reumatisk sjukdom, mest på stortån men även småtårna kan drabbas.

Nageln blir mycket hård eftersom kollagenet påverkas, och de tunna blodkärlen kring naglarna kan angripas och ge upphov till inflammation och sårbildning i nagelfalsarna.

Det finns flera olika behandlingsmetoder mot nageltrång. Rådgör med en fotterapeut om vad som är bäst behandling för just dig.

Träna fötterna varje dag

För att du ska fortsätta vara rörlig i fötterna kan ett enkelt gymnastikprogram för fötterna vara till hjälp. Daglig fotgymnastik är viktig. Avsikten är att upprätthålla och förbättra fotbladets och fotledernas rörlighet och fotmuskulaturens funktion.

Med rörliga fotleder och starka muskler är det lättare för dig att röra dig smärtfritt.  

Vid aktiv inflammation bör du minska på träningen och ge kroppen, lederna och musklerna den vila de behöver. 

Läs också: 

>> Fysioterapi och RA  

>> Hjälpmedel i vardagen 

Publicerad 2021-03-21 | Ändrad 2021-04-12
PP-INP-SWE-0148 Feb 2021