Depression som en psykologisk effekt av reumatiska sjukdomar
Reumatiska sjukdomar varierar i svårighetsgrad och kan påverka det dagliga livet på olika sätt. Många som drabbas av en kronisk sjukdom kan utveckla en känsla av hjälplöshet, medan andra lättare kan lära sig hantera situationen och de begränsningar som sjukdomen ger. Vi är alla olika, säger Steven Linton, professor i klinisk psykologi och forskningsledare för Center for Health and Medical Psychology.
När man har en reumatisk sjukdom som kommer i skov är det naturligt att man drar ner på vardagliga aktiviteter när man har ett skov. Det kan i sin tur påverka stämningsläget. Det är därför viktigt att du försöker hålla fast vid dina vanliga vardagsaktiviteter, både sociala och fysiska, även under ett skov.
Efter att man fått besked om en diagnos kan det ibland dröja innan man accepterar sin sjukdom. En svensk studie som gjorts visar att det är viktigt att bli ”vän” med sin sjukdom – att det blir lättare att hantera sjukdomen om man inte ser den som en fiende eller ett hinder framför sig. Att man ska försöka att jobba med sjukdomen, inte emot den.
Även om den medicinska behandlingen av reumatiska sjukdomar har gått framåt, så kan de kroppsliga besvären för många leda till psykisk stress och nedstämdhet. Det finns studier som visar att ungefär 20 procent av patienter med reumatoid artrit, RA, har depression.
De symtom som reumatisk sjukdom för med sig kan i sig göra att man känner sig nedstämd och uppgiven
Trötthet, så kallad fatigue, och otillräcklig sömn påverkar både fysisk aktivitet, känslor, arbetssituation och kanske relationer med familj och vänner. Även smärtan upplevs starkare om du är trött. Sömnlöshet kan vara orsakad av värk, men den kan också bero på oro. Många beskriver att de ligger vakna på nätterna och funderar kring saker som framtiden och utvecklingen av sjukdomen.
Panikångest är relativt vanligt hos patienter med reumatisk sjukdom. Det kan upplevas som ett starkt tryck över bröstet, något som kan få en att tro att det en hjärtattack. Det visar sig dock ofta bero på stress och ångest.
Olika tecken på depression - känner du igen dig?
* Du känner dig ofta nedstämd
* Du vaknar mycket tidigt på morgnarna
* Du känner dig initiativlös, har svårighet att glädjas åt något
* Du blir lätt arg, kan bli otrevlig och elak mot andra - speciellt när du har ont
* Du känner dig ännu tröttare än du brukar
* Du känner hopplöshet
Om du känner igen några av dessa tecken kan det vara symtom på en depression, och då är det viktigt för dig att veta att det finns goda möjligheter att få hjälp. Berätta så snart som möjligt för din behandlande läkare hur du känner. Kanske sköts din behandling av ett reumatologiskt team, där både kurator, arbetsterapeut och sjukgymnast kan ge stöd och råd när det gäller problem som du upplever.
Vilken hjälp kan man få mot sin depression?
I många fall kan psykologiska behandlingar, så som psykoterapi, ha bra effekt. Den mest beprövade är den kognitiva terapin, KBT, som ska hjälpa dig att identifiera dina negativa tankar, pröva dem och försöka byta ut dem mot en ljusare syn på tillvaron. En form av terapi är beteendeaktivering. Den går i korthet ut på att sysselsättning gör att man mår bättre, och att man därför ska göra saker som man tycker om för att komma ur isolering och ledsna tankar, och tycka att livet är värt att leva.
Vid en svårare depression kan din läkare bedöma om antidepressiv medicin kan vara till hjälp för just dig. Idag används oftast SSRI (selektiva serotonin-återupptaghämmare). De påverkar signalsubstanssystemet för serotonin på ett positivt sätt, men ger betydligt färre biverkningar än tidigare antidepressiv medicin. Man kan inte bli beroende av SSRI-preparat. En annan grupp mediciner mot depression är SNRI (serotonin/noradrenalin-återupptagshämmare), där några av dem dessutom visat en positiv effekt på smärta.
Fakta om depression
De vanligaste symtomen finns uppräknade i ett internationellt diagnossystem (DSM IV). Om fem av följande så kallade sjukdomskriterier är uppfyllda kan man ställa diagnosen depression:
• Nedstämdhet, svartsyn. Man känner sig ledsen hela tiden.
• Ointresse. Man kan inte glädja sig åt det som tidigare varit roligt och engagerande.
• Aptitförändringar. Man tappar matlusten eller tröstäter.
• Sömnproblem. Man har svårt att sova eller vill sova jämt.
• Rastlöshet eller orörlighet. Man har svårt att sitta stilla, eller sitter apatisk.
• Trötthet, man saknar helt energi.
• Känsla av värdelöshet och skuld.
• Koncentrationssvårigheter och svårigheter att fatta beslut.
• Känslor av hopplöshet inför framtiden.
Det är vanligt att blanda ihop nedstämdhet med depression, men en viktig skillnad är att symtomen vid en riktig depression håller i sig under minst en tvåveckorsperiod. Som anhörig eller vän kan du se att en person är deprimerad genom att personen kan få en annorlunda mer ”slocknad” blick och långsammare rörelser. Hon/han kan ha svårt att ta till sig det du säger och fortsätter att upprepa sin negativa uppfattning om sig själv och sin framtid.
Publicerad 2019-12-05
| Ändrad 2020-03-13
PP-INP-SWE-0071 Dec 2019